Ångest..
...livrädd
...förväntansfull
...oro
...nervös
Mycket far runt i huvet nu..
Kan inte förstå..o vill inte heller riktigt förstå att det faktiskt kan vara i full gång den här tiden imorrn...
Jag vill inte föda barn!!!
Alla säger " det kommer gå bra"....men va ska man annars säga????? Det är juh inte alls säkert...bebisen kanske dör, den kanske får syrebrist o blir cp-skadad...kanske har den gomspalt?, hjärtfel, inga fingrar eller tår...ja inte vet jag...kanske jag dör?
Hur kommer jag reagera på smärtan, hur kommer jag att känna mig när alla, framför allt F ska se mig i denna situation..kanske är kejsarsnitt det bästa för mig???!
I vilket fall som helst så står sängen på plats i sovrummet, bilbarnstolen är monterad ochde andra sista förberedelserna är klara...så på så sätt är vi redo...
Sömnen inatt blir det väl inte mycket av...
Hej!! Hur går det? Har det kommit nån bäbis än? Har ni "tid" imån eller hur var det? Spännande! :) Jag var också tokrädd för att vår lilla Hugo skulle ha nåt "fel".. Han fick syrebrist men utan några "skador" :) Inga fel på honom alls, han är bara helt underbar, så jag tror nog att om din bebis får syrebrist så klarar den nog sig ett tag ändå, du vet, läkarna kan ju sånt där! :) Dom skulle ju inte riskera ditt barns liv! Lycka till med allt! Kraaam!!