Bekräftelse
Vi åkte ändå iväg en sväng till Ö&B för att handla textilfärg..
Vi går in i affären och Albin sätter genast igång att tjata om att han måste få någonting..eftersom det är jul snart, vilket jag upprepar gång på gång, så får han ingenting.
Han hittar en racerbil som han vill ha, han bär med sig den och ber först snällt....(skulle juh vilja köpa den åt honom, för fridens skull och för att göra honom glad....men nu har jag sagt ifrån!) när jag säger nej, får han världens utbrott han skriker slåss, drar mig i håret, slänger sig på golvet- you name it!
Jag går till kassan, samtidigt som jag försöker prata honom till rätta och få med mig honom ut från affären...
vi betalar och tar oss ut!
När båda barnen sitter i bilen går jag iväg med kundvagnen, där står en tant hon kommer fram till mig och säger:
-Jag måste bara få ge dig en eloge till dig som mamma! Att du kan hålla dig så lugn trots att han är så arg, det måste jag få berömma dig för!
TACK!
Ibland behöver man verkligen höra det, få bekräftelse ! Det kändes juh oxå väldigt ärligt då denna människa som vi aldrig tidigare träffat kommer fram och måste säga så, det hade hon ju inte behövt!
Nu sover båda kidsen, den ena i hallen i bilstolen och den andra i bilen. En liten stund att hämta andan *puh*
...En sak till...för det första vill jag säga att jag älskar min mamma och hon betyder väldigt mycket för mig...
MEN SAMTIDIGT retar jag mig såå enormt på henne ibland..jag ringde juh till henne och ville berätta vad tanten hade sagt (lite stolt blir man juh...)
vet ni vad hon säger...
-Ja men det var juh ett spel för galleriet oxå, så skulle du ju inte ha betett dig hemma....
Bra gjort! Kul att tanten såg allt och talade om vad hon tyckte!
Vi var med om samma sak på köpis i somras. Våran lugna, fina Tuva-Li gallskrek och sprang som en galning genom hela köpis. Jag och Magnus höll på att skämmas ihjäl! Ställde oss åt sidan och tog en diskussion med henne som ett äldre par hörde. BNär vi var färdiga kom de fram och tyckte vi gjorde det bra!
Det betyder så mycket att få höra!
Förstår att du älskar din mamma och så men inte schysst svarat! Låt det rinna av dig!!! =)
Idag har Tuva-Li varit med mig på jobbet. Som du vet så får ju inte de egna barnen vara med men hur ofta är Bossen där då? Frågade alla kolleger, plus utvecklingsledaren, som sa att det var ok så sagt och gjort, åkte dit imorse.
Då är Bossen där och ska dessutom vara med på vår planering!!!!
Tuva-Li satt snällt och klistrade och Bossen sätter sig bakom oss i sofforna...avbryter hela diskussinen vi har för att fråga vem den "lilla delatgaren" är. Även fast det framgår jättetydligt att hon är med mig. Hennes ton var inte driekt gillande.
Men sen sas inget mer...får se hur hon tar pp det med mig, för det kommer hon göra på nåt vis!
Gahhh!
Kram kram!